Nu är det tio dagar sedan jag mönstrade på.
Men nu börjar jag komma in i rutinerna här och det känns bra. Jag lär mig mycket av det här och även om det många stunder kan kännas väldigt ensamt här så är det bara att bita ihop och fortsätta.
Men jag klarar det här. Jag är stark. Just nu är jag det, fast jag kanske tänker för mycket på allting för att kunna somna ikväll.
Jag saknar er där hemma. Jag saknar att bara kunna ta upp telefonen och skriva ett sms till just den personen jag kommer att tänka på att jag inte träffat på länge. Att höra av sig till de närmsta när det känns det minsta ensamt osv.

Men det jag saknar mets är nog ändå telefonsamtalen med min farmor. Hon är något av det bästa jag har, en riktig pärla. Kan verkligen prata om allt med henne och det finns ingen som jag litar på så mycket som jag litar på min farmor. Hon är bara helt underbar och totalt bäst. Jag älskar henne, av hela mitt hjärta och hela min själ.
Farmor, jag gör allt för dig!

Micha Hellberg'