Jag vill mest bara be om ursäkt med detta inlägg.
Då många utav er tog mitt inlägg med saker ni inte visste om mig på alldeles för stort allvar så måsrte jag få säga förlåt.
Och även ge er en förklaring.

Jag har ätstörningar för det första. Det har jag haft ett tag nu, iallafall sedan jag var ungefär 13-14 år gammal.
Det kom ifrån början av att jag fick höra ifrån folk att jag var tjockare än mina vänner och speciellt fick jag höra att jag var större än min kusin.
Jag har alltid haft en bredare kropp än henne. Alltid en storlek större.
Men vad fan spelar det för roll egentligen?
Om man ser på det idag vilken sists jag sitter i med mitt ätande så kanske man förstår hur onödiga alla kommentarer var.
Jag har försökt i flera år att äta regelbundet och bra. Men det slutar hela tiden med att jag antingen inte äter alls, äter för mycket eller gör mig av med maten på ett eller annat sätt.
Och när jag tittar på hur saker är idag så inser jag även själv att det inte är normalt att äta lika stora portioner som min 11 år gamla lillasyster då jag väl äter.

Sedan var det det där med självmordstankarna.
Alla människor har dem eller har haft dem någon gång i livet. Men det behöver inte betyda att man är självmordsbenägen.
Där är skillnaden. Jag har tankarna ofta. Men jag är inte benägen till att göra handling av dem.
Tro mig vänner, jag är starkare än så. Det finns för mycket att gå miste om och jag skulle aldrig kunna göra så mot mina vänner. Mot de som älskar mig.
Jag har en kämparglöd i mig som jag vet är unik.
Jag tar mig igenom allt!!



Micha Hellberg'