Det regnar i Göteborg.
Det regnar inom mig.
Sitter på vagnen hem med tårar som bränner i ögonen och intalar mig själv att jag måste bara vara stark en liten bit till. Snart står jag i duschen hemma och kan tvätta bort skammen och ångesten för att sedan låta kudden torka mina tårar.

En gång kunde jag ta kommentarer om min kropp osv. Men inte idag. Jag är inte så stark som jag brukade vara och en fråga idag. En simpel fråga om jag gått upp i vikt krossade mig. Lyckades låta bli att tänka på det när jag var med Wawawiiiwaa. Men så fort jag satte mig på vagnen själv så smög sig tankarna på.
Ångesten är stark över mitt utseende nu.
Jag pallar inte!